”Mitt smör smakar mer än storproducenternas”
Ida Oderstål och hennes familj är typiska inlandsentreprenörer. De driver gårdsbutik, bed & breakfast, maskinentreprenad och röjer snö. Men det är Idas mejeri och hennes populära smör som satt Malgomaj på matkartan.
Ida Oderstål med familj håller igång alla sina verksamheter på Malgomajgården i Laxbäcken utanför Vilhelmina. Där ligger den obemannade lanthandeln med försäljning av alla möjliga lokalproducerade produkter, och där ligger också Idas gårdsmejeri tillsammans med ett 70-tal nötdjur, varav 35 mjölkkor.
Men att Ida skulle bli mjölkbonde och mejerist var långt ifrån självklart – snarare ett resultat av livets kringelikrokar. När hon och hennes man köpte sina första kor bodde de på en jordbruksfastighet med en utsikt som mest bestod av risskog. Här borde betande boskap fylla en funktion, tyckte paret och införskaffade två kor av den lurviga rasen Highland Cattle. Därefter såg Ida en annons om kvigor till salu. De fyra kvigorna visade sig vara särdeles kelsjuka och familjen förmådde sig därför inte att slakta dem, utan började istället mjölka.
Ida hade redan på ett tidigt stadium en idé om att starta upp ett gårdsmejeri och göra ost
Ida hade redan på ett tidigt stadium en idé om att starta upp ett gårdsmejeri och göra ost, men ostproduktion kräver lång utbildning och stora investeringar i lagerbyggnader.
– Därför bestämde vi oss för att främst göra smör. Folk sade visserligen ”Det kan ni ju inte göra, det blir det väl ingen förtjänst på”, men då tänkte jag att ”Ja, då så, då har jag ju ingen konkurrens”.
Det första lilla gårdsmejeriet byggdes. Produktionen visade sig fungera bra.
– Smör är en enklare och säkrare produkt att göra än ost, men det går att variera smakerna ändå. I början laborerade jag mycket med syrningsprocessen, för det är den som ger den unika smaken. Mitt smör smakar absolut mer än storproducenternas.
Men det var tidskrävande att stå i mejeriet och använda all mjölk så att inget gick till spillo. Norrmejerier visade sig lyckligtvis vara intresserade av att köpa in mjölk, trots att mängden egentligen inte var så stor. Därmed kunde smörproduktionen rulla på utan spill och dessutom ge familjen en viss inkomst från mjölkförsäljningen.
När korna fick kalvar och beståndet utökades, så ställdes familjen inför ett beslut: antingen dra ner på produktionen eller flytta till en gård som erbjöd större möjligheter. De valde därför att köpa gården i Malgomaj. Från början var det en skogsfastighet, men eftersom dåvarande ägare beslutade sig för att stycka upp kunde familjen köpa loss gård och åkermark. Här byggdes också ett nytt och större mejeri.
Idag levereras det mesta av mjölken till Norrmejerier, men i gårdsmejeriet kärnas varje vecka 800 liter till smör i olika smaker. Här ystas också ost numera, trots tidigare tveksamheter. Ida Oderstål gör egen grillost, men den största ostproduktionen står mejeristen Tin Gunmuns för. Hon hyr in sig i mejeriet och gör bland annat färskost och blåmögelost.
"Berättelsen runt produkten är viktig för att nå ut och märkas. Det unika med vårt smör är att det är gjort på just den här platsen."
– Det är jättebra! Utnyttjandegraden på mejeriet blir högre, och det blir fler produkter i gårdsbutiken för kunderna att välja på, säger Ida Oderstål.
Det som kallas story-telling är en betydelsefull del av marknadsföringen, säger Ida Oderstål.
– Berättelsen runt produkten är viktig för att nå ut och märkas. Det unika med vårt smör är att det är gjort på just den här platsen. Vi kan berätta att korna till 99 procent äter sådant som växer här och att smöret smakar mer, eftersom jag syrar det på mitt helt egna sätt.
Familjen Oderstål har tidigare varit skogsentreprenörer. I den verksamheten använde de sig ofta av sociala medier, vilket gjorde att de redan hade en följarskara som de nu kan dra nytta av när det gäller försäljningen av mejeriprodukter.
– Att bygga ett varumärke är viktigare än vad många tror. Varje gång som jag lägger ut på FB, Insta eller Snapchat så drar försäljningen iväg. Men sociala medier tar också tid – du måste framstå som intressant. Samtidigt blir det väldigt svårt om du som mathantverkare INTE finns på sociala medier. Det är ju där som alla är.
Vad är din största utmaning?
– Det är att hålla ett rimligt pris. Man får inte värdera sin arbetstid så högt. Många tänker nog: ”Hur svårt kan det vara att vispa ihop lite smör?”, men mejeritillverkning kräver en minutiös hantering runt hygienen. Bara disken tar lång tid! Vi var dessutom tvungna att göra om hela mejerisystemet för att hanteringen skulle bli rationell, och den utrustningen var dyr. Samtidigt kan man ju inte ta hur mycket som helst för ett kilo smör.
Ida Oderstål har fått investeringsstöd från Landsbygdsprogrammet, vilket har varit en förutsättning för att verksamheten ska gå ihop.
– Men det är också viktigt att gå utbildningar. Det har Eldrimner hjälpt oss med. Jag är inte uppvuxen på en mjölkgård, utan har fått börja från början. Men det har aldrig varit några problem med att fråga andra mjölkbönder. Alla vill ju att det ska komma nya och ta över.
Vad hade du kunnat göra annorlunda?
– Jag hade kunnat göra fler studiebesök, så att jag haft tillräckligt med kunskap för att redan från början köpa in det mejerisystem som jag nu använder. Jag köpte tre olika sorters separatorer innan jag landade i den som vi nu har. Det var onödiga kostnader.
Vad tycker du – specialisera eller diversifiera?
– Vi är jättediversifierade! Femtio procent av vår utkomst kommer från snöröjning och entreprenadverksamhet. Vi har också får och höns och säljer ägg som lockvara i butiken. Vi får cirka 100 ägg per dag som har en strykande åtgång. Men mejeriet är inte diversifierat. Jag har faktiskt tittat på en glassmaskin och lekt med tanken på att göra glass, men fick inte till det. Man måste sätta ner foten – nu producerar jag smör och lite ost, det räcker så.
Foto: Eva Karlsson
Fyra tips från Ida Oderstål
- Sätt igång bara! Ju mer inhemsk matproduktion som vi har, desto bättre.
- Var inte rädda för att det ska bli så komplicerat med tillsyn och regler. Många är nog rädda för Livsmedelsverket för de har hört om hur det kan vara, men på vår nivå är kommunen tillsynsman. Börja i liten skala och ta kontakt med kommunen för att prata, så blir allt enklare.
- Börja med en produkt som är hanterbar. Man kanske inte ska ge sig på vitmögelost – som är bland det mest komplicerade att göra – som det allra första.
- Tänk över vilka försäljningskanaler som du vill använda. Vi bodde förut i en avkrok och då var det aldrig aktuellt att öppna en gårdsbutik. Ibland sålde vi via REKO-ringen och de är helt suveräna, men nu kan vi sälja i vår egen butik istället. Man måste verkligen tänka över hur man vill sälja. Är man mjölkbonde så måste ju någon alltid vara hemma, och då är det kanske svårare att fara runt och sälja själv.
Fakta syrat smör
Syrat smör har mer smak och lite mer ”personlighet” än vanligt smör. Slutprodukten blir helt olika beroende på hur länge man syrar grädden. Syrat smör har använts länge. Förr lät man mjölken stå i mjölkkammaren några dagar efter att man mjölkat sina kor. Under den tiden separerades grädden från skummjölken. Med hjälp av mjölksyrabakterier, som finns naturligt i opastöriserad mjölk, började grädden självsyra sig. Genom att låta grädde stå börjar alltså bakterier bryta ner laktosen och mjölksyra bildas.
Källa: Allt om Mat
Om företaget
Företagsnamn: Malgomajgården
Arbetar i företaget: 3
Verksam i: Malgomaj, Vilhelmina kommun, Västerbotten
Produktion: Gårdsmejeri och jordbruk med kor, får, grisar och höns.
Inspiration för dig som producent
NY PODD: Hantverksost på frammarsch
En unik ost i mindre skala – så kan man beskriva hantverksosten. Men kan man känna smaken av fjällko och vad gör lokal ost så speciell? I vår podd möter vi Elias Tedebring från delikatessbutiken Gårdshem i Umeå.
Johanna är succémejerista på nätet
Hennes familj har ystat hälsingeostkaka i tre generationer. Men Johanna Hildingsson använder moderna metoder för framgång och hennes video på hur hon skär ostmassa har över en miljon visningar på sociala medier.